Välkommen till Terapihuset Stockholm

Anknytning

Vi lär oss att skapa relationer genom erfarenhet. De personer som tagit hand om oss när vi föddes är livsviktiga för oss eftersom vi är helt hjälplösa utan dem. De har en tendens att prägla vårt sätt att relatera till andra människor för resten av livet. Vi utvecklar ett anknytningsmönster, ett karaktäristiskt sätt att relatera till andra människor, som kännetecknar hur vi formar relationer i vuxen ålder. Tydligast blir detta i de relationer som är viktigast för oss.Detta anknytningsmönster utvecklas särskilt under de första två levnadsåren, men befästs eller förändras av erfarenheter under hela uppväxten. Även om detta mönster har blivit relativt beständigt i vuxen ålder är det fortfarande möjligt att förändra.

De flesta har tillägnat sig ett anknytningsmönster som tillhör en av dessa kategorier:

1. Trygg anknytning

2. Otrygg-undvikande anknytning

3. Otrygg-ambivalent anknytning

4. Desorienterad anknytning 

Om du inte fått en trygg anknytning som barn under din uppväxt där du blivit sedd och bekräftad, inte fått vägledning i svåra situationer, blivit accepterad och älskad för den helt unika person som du är eller blivit tröstad och hållen när du varit ledsen. Avsaknaden av detta leder vanligen till att vi får problematik i våra vuxna relationer senare i livet.

Din självkänsla blir påverkad och hindrar dig att leva ett harmoniskt liv som hindrar dig från att komma dit du vill och önskar.

Jag kan hjälpa dig att få klarhet i hur du hade det, vad du saknar, titta närmre på dina mönster, tankar och hjälpa dig att bygga upp din självkänsla.

Vi är egentligen inte medberoende till någon. Vi är medberoende till de strategier familjesystemet hade i vår uppväxt. Medberoende är att svika sig själv till förmån för ett system. Beroende är en känsla av att ta sig själv tillbaka och anpassa sig för att överleva i vår miljö.

Vad är medberoende

Medberoende är något vi alla är i olika grad. En själslig obalans i dysfunktionella miljöer. Vi får svårt med vår intimitet och vet inte riktigt på vilka premisser vi har rätt att existera. Vi styrs av bilden om vilka vi är och hur vi skall vara. Vilka vi borde vara.

Vi existerar genom andra och annat. Vi fortsätter att bygga på det system som är vårt systemtrauma.
Vi tar positioner och roller i relationen till någon och överlämnar då makten och vi känner oss som offer. Då vi är styrda av andra. Vi styrs av skuldkänslor som i sin tur skapar skam. Vi står inte stadigt själva utan måste leva genom andra. Det resulterar i att vi blir gränslösa eftersom vi tror vi måste säga ja och svara upp på alla andras känslor. Gränser löses upp och vi flyter samman med andra. Vi tar till kontroll för att försöka få tillbaka makten om oss själva. Även den som för andra kan se ut som om vi är starka och har det så är det vår skådespelare som också ofta gör oss utmattade i perioder.

Vi lider brist på mognad av att inte ha fått vara barn fullt ut. Då vi fick ett vuxenansvar.

Rädslan för att bli avvisad gör att vi försöker kontrollera känslan. Avvisa oss själva innan någon annan gör det. Vi har lovat oss själva att antingen aldrig bli beroende av någon annan eller överlämna oss helt.

​

Hur agerar en medberoende person

Vi attraheras till personer som påminner om hur vi kände det som barn. Vi har ett behov utav att återskapa miljön för att läka den och därför drar vi oss till såret rent undermedvetet många gånger.

Vi kan ha svårt att veta vad vi känner. Vi förlorar oss i andra  Vi ”flyttar” in i andra och låter de styra oss.

Stress. En djup inneboende oro som gör att vi överger oss själva för att försöka skapa upplevelsen av kontroll på livet. Vi har svårt att uppfatta gränser och känna tillit. Vi vet inte riktigt vilka vi är och tar då roller och identiteter i situationer. Vi har svårt att ta ansvar för oss själva och tar då gärna ansvar för andra istället och överlåter ansvaret om oss på dem. Källan till stress är en skam om vår egen existens.

Vi blir beroende av sensationskänslan då vi upplever att vi har kontroll och ”rätt”. Den känslan är det vi försöker leva på.

Vi projicerar vårt tillstånd på andra och annat. Därav att vi ofta får samma typ av problem i relationer.

I relationer så tar vi i vårt medberoende kontrasterande positioner för att inte mötas. Vi kan då skylla på den andre.

Vi får då vara offer och slippa ansvar som i sin tur egentligen är ett rop på hjälp.

​

Hur skapas ett medberoende

Vi har förlorat oss i ett familjesystem som styrt vår uppväxtfamilj. Vi har fått ta ansvar där våra föräldrar inte förmått att hantera situationer. Det är ett systemtrauma och en familjeproblematik.

Där vi ofta känt oss uteslutna, känslomässigt försummade och att det finns villkor för vår existens. När en liknande känsla kommer i våra vuxna relationer och blir för stark eller att någon kommer oss för nära så väcks såret inom oss från när vi var små. Såret som är hur vi inte kände oss respekterade och nu kan bli avvisade igen.

Vi tas ifrån förmågan att ta ett eget ansvar för oss själva. Vi måste offra oss för andra. Vi försöker bli rätt istället för sanna mot oss själva och detta kan vara ett känslomässigt trauma. 

Trauma får många att tänka på stora och svåra händelser, en tydligt försummad uppväxtmiljö. Så kan det se ut, men oftast är de trauman vi bär svåra att uppfatta, eftersom de är följden av familjesystem som kan vara ärvda i generationer. Det har därför normaliserats av familj och släkt. Viktigt att veta är att trauma inte bara är något som hänt utan är i högsta grad levande. Det sker nu. Det obearbetade traumat är det som vi befinner oss i när det aktiveras av något som liknar det som är obearbetat i oss. Det är då vi känner stress och oro.

Det yttrar sig i att vi otaliga gånger inte ha blivit bemötta på det sätt vi hade behövt som barn. Den vuxne framför oss upplever vi som en stel gestalt, icke närvarande eller systemstyrd. Vi förvägras mötet, anknytningen och lämnas ensamma. Vi blir då osedda. Skam och skuld skapas som hindrar att nå oss själva också. Konsekvensen blir att vi lever i en stress som vi försöker hantera.

Symtom av ett medberoende.

All psykisk ohälsa skapar därför bindningar (medberoende/beroende) till tillstånd som måste bearbetas för att vi ska kunna nå till oss själva. Bekräftelse, sex, alkohol, mat, jobb, mediciner eller egentligen vad som helst som förändrar sinnestillståndet och som vi kan frossa i. Det sunda och logiska sättet att ta hand om smärta eller oro är att möta och dela om vad vi känner. Men eftersom vi lever i en världsbild av att vi är ensamma och inte har förmågan att möta andra så blir vårt enda sätt att överleva smärtan att försöka fly ifrån den. Det kanske hjälper för stunden men skammen som kommer gör att vi bekräftar känslan vi hade som barn. Att det är något fel på oss, att vi inte är värda att älskas, att vi bara ställer till med problem och vi måste fortsätta att vara ensamma. Att synliggöra beteenden som vi skäms för. Beteenden som tar bort stress för stunden men skapar mer stress i förlängningen. Vi måste titta på helheten och inte diagnostisera delar av oss. Vi har ett sjukdomstillstånd, men vi är inte sjuka. På grund av det PTSD tillstånd vi befinner oss är vi inga fria varelser. Det gäller alla i olika hög grad.

​

Stämmer detta in på dig?

- Har du svårt att sätta gränser

- Anpassar du dig ofta efter andra

- Bortser du från dina egna behov

- Har du en negativ självbild och en bristande självkänsla

- Glömmer du bort dina egna intressen

- Är du väldigt godtrogen och empatisk

- Upplever du en känsla av tomhet när du inte har någon att ta hand om

- Engagerar du dig lite väl mycket i andra och deras problem

- Upplever du det svårt att ta dig ur en destruktiv relation och dras till destruktiva personer

- Behöver du alltid prestera

- Upplever du behovet av att kontrollera någon annan och vad den bör göra

- Tröttnar du i en sund relation och attraheras inte av den normala sunda kärleken.

- Bara den rätta killen/tjejen kom skulle allt vara sååå bra. Precis som på film.

Relationer

Hamnar du ofta i konflikter och gräl i dina relationer. Är dom stormiga och komplicerade. Känner du dig ofta missförstådd eller kränkt. Kanske kvävd eller rädd. Det finns många olika sorters relationer och relationer är sällan enkla, men det finns olika sätt att bearbeta dom som gör att du kan hitta vägar att få plats, ta plats, frigöra dig från vissa inre tankar som hindrar dig. Kommunicera på ett bra sätt utifrån dig själv och dina känslor. Förstå dig själv när du hamnar i affekt och varför du gör det.

Emotionell och psykisk trauma

Har du upplevt en stressig eller traumatiserande händelse som gör att du känner dig hjälplös och känslomässigt ur balans. Har du svårt att sova och känner dig trött. Kämpar du med störande tankar, känslor, minnen och ångest som du inte kommer vidare ifrån. Känner du dig bortkopplad från livet och kan inte lita på andra människor och har en krossad känsla av säkerhet. Du kanske känner du dig förvirrad och har svårt att fokusera. Eller känner stor skuld, skam, rädsla och har låg självkänsla och värk i kroppen och andra stressymtom. 
Några exempel på emotionell trauma kan vara:

En instabil eller osäker miljö

Separation från en förälder

Allvarlig sjukdom

Våld i hemmet

Försummelse i föräldraskap

Sexuella, fysiska eller verbala övergrepp

Jag behandlar detta via samtal och arbetar på cellnivå via validering och att komma i kontakt med ditt inre lilla barn som blivit sårat inom dig. 

​