top of page
Samtalsrum för terapisession

Välkommen till Terapihuset Stockholm

Personlig utveckling är nyckeln till frihet

Lär känna oss

Där hjärtat möter kunskapen. Terapihuset Stockholm AB är inte bara en plats, det är en upplevelse där du är i centrum. Oavsett om du söker stöd, vägledning eller bara en trygg plats att tala, står våra erfarna terapeuter redo att hjälpa dig på din resa.

 

Vi är stolta över vår omsorgsfullt utvalda terapeuter som förstår vikten av att lyssna och vara närvarande. Med en blandning av traditionell terapi och innovativa metoder, strävar vi efter att erbjuda varje individ den bästa möjliga vård och stöd.

 

Beläget i hjärtat av Stockholm, är Terapihuset mer än bara en byggnad. Det är en oas av lugn mitt i stadens puls. Så om du känner att du behöver en paus, reflektion eller bara någon att tala med, är dörren alltid öppen.

Hoppas att vi ses snart på Terapihuset Stockholm! 

Specialområden på Terapihuset Stockholm

inkluderar anknytningsteorin och utvecklingspsykologin som är ett av de viktigaste aspekterna att förstå för att nå syntes inom oss. Medberoende problematik, relationsproblematik, ångest, depression, utbrändhet och trauma

Nyfödd bebis

Anknytning

Vi lär oss att skapa relationer genom erfarenhet. De personer som tagit hand om oss när vi föddes är livsviktiga för oss eftersom vi är helt hjälplösa utan dem. De har en tendens att prägla vårt sätt att relatera till andra människor för resten av livet. Vi utvecklar ett anknytningsmönster, ett karaktäristiskt sätt att relatera till andra människor, som kännetecknar hur vi formar relationer i vuxen ålder. Tydligast blir detta i de relationer som är viktigast för oss.Detta anknytningsmönster utvecklas särskilt under de första två levnadsåren, men befästs eller förändras av erfarenheter under hela uppväxten. Även om detta mönster har blivit relativt beständigt i vuxen ålder är det fortfarande möjligt att förändra.

De flesta har tillägnat sig ett anknytningsmönster som tillhör en av dessa kategorier:


1. Trygg anknytning

2. Otrygg-undvikande anknytning

3. Otrygg-ambivalent anknytning

4. Desorienterad anknytning 


Om du inte fått en trygg anknytning som barn under din uppväxt där du blivit sedd och bekräftad, inte fått vägledning i svåra situationer, blivit accepterad och älskad för den helt unika person som du är eller blivit tröstad och hållen när du varit ledsen. Avsaknaden av detta leder vanligen till att vi får problematik i våra vuxna relationer senare i livet.

Din självkänsla blir påverkad och hindrar dig att leva ett harmoniskt liv som hindrar dig från att komma dit du vill och önskar.

Jag kan hjälpa dig att få klarhet i hur du hade det, vad du saknar, titta närmre på dina mönster, tankar och hjälpa dig att bygga upp din självkänsla.

christopher-windus-92825-unsplash.jpg

Medberoende - Relationer

Vi är egentligen inte medberoende till någon. Vi är medberoende till de strategier familjesystemet hade i vår uppväxt. Medberoende är att svika sig själv till förmån för ett system. Beroende är en känsla av att ta sig själv tillbaka och anpassa sig för att överleva i vår miljö.


Vad är medberoende

Medberoende är något vi alla är i olika grad. En själslig obalans i dysfunktionella miljöer. Vi får svårt med vår intimitet och vet inte riktigt på vilka premisser vi har rätt att existera. Vi styrs av bilden om vilka vi är och hur vi skall vara. Vilka vi borde vara.

Vi existerar genom andra och annat. Vi fortsätter att bygga på det system som är vårt systemtrauma.
Vi tar positioner och roller i relationen till någon och överlämnar då makten och vi känner oss som offer. Då vi är styrda av andra. Vi styrs av skuldkänslor som i sin tur skapar skam. Vi står inte stadigt själva utan måste leva genom andra. Det resulterar i att vi blir gränslösa eftersom vi tror vi måste säga ja och svara upp på alla andras känslor. Gränser löses upp och vi flyter samman med andra. Vi tar till kontroll för att försöka få tillbaka makten om oss själva. Även den som för andra kan se ut som om vi är starka och har det så är det vår skådespelare som också ofta gör oss utmattade i perioder.

Vi lider brist på mognad av att inte ha fått vara barn fullt ut. Då vi fick ett vuxenansvar.

Rädslan för att bli avvisad gör att vi försöker kontrollera känslan. Avvisa oss själva innan någon annan gör det. Vi har lovat oss själva att antingen aldrig bli beroende av någon annan eller överlämna oss helt.

Hur agerar en medberoende person

Vi attraheras till personer som påminner om hur vi kände det som barn. Vi har ett behov utav att återskapa miljön för att läka den och därför drar vi oss till såret rent undermedvetet många gånger.

Vi kan ha svårt att veta vad vi känner. Vi förlorar oss i andra  Vi ”flyttar” in i andra och låter de styra oss.

Stress. En djup inneboende oro som gör att vi överger oss själva för att försöka skapa upplevelsen av kontroll på livet. Vi har svårt att uppfatta gränser och känna tillit. Vi vet inte riktigt vilka vi är och tar då roller och identiteter i situationer. Vi har svårt att ta ansvar för oss själva och tar då gärna ansvar för andra istället och överlåter ansvaret om oss på dem. Källan till stress är en skam om vår egen existens.

Vi blir beroende av sensationskänslan då vi upplever att vi har kontroll och ”rätt”. Den känslan är det vi försöker leva på.

Vi projicerar vårt tillstånd på andra och annat. Därav att vi ofta får samma typ av problem i relationer.

I relationer så tar vi i vårt medberoende kontrasterande positioner för att inte mötas. Vi kan då skylla på den andre.

Vi får då vara offer och slippa ansvar som i sin tur egentligen är ett rop på hjälp.

Hur skapas ett medberoende

Vi har förlorat oss i ett familjesystem som styrt vår uppväxtfamilj. Vi har fått ta ansvar där våra föräldrar inte förmått att hantera situationer. Det är ett systemtrauma och en familjeproblematik.

Där vi ofta känt oss uteslutna, känslomässigt försummade och att det finns villkor för vår existens. När en liknande känsla kommer i våra vuxna relationer och blir för stark eller att någon kommer oss för nära så väcks såret inom oss från när vi var små. Såret som är hur vi inte kände oss respekterade och nu kan bli avvisade igen.

Vi tas ifrån förmågan att ta ett eget ansvar för oss själva. Vi måste offra oss för andra. Vi försöker bli rätt istället för sanna mot oss själva och detta kan vara ett känslomässigt trauma. 

Trauma får många att tänka på stora och svåra händelser, en tydligt försummad uppväxtmiljö. Så kan det se ut, men oftast är de trauman vi bär svåra att uppfatta, eftersom de är följden av familjesystem som kan vara ärvda i generationer. Det har därför normaliserats av familj och släkt. Viktigt att veta är att trauma inte bara är något som hänt utan är i högsta grad levande. Det sker nu. Det obearbetade traumat är det som vi befinner oss i när det aktiveras av något som liknar det som är obearbetat i oss. Det är då vi känner stress och oro.

Det yttrar sig i att vi otaliga gånger inte ha blivit bemötta på det sätt vi hade behövt som barn. Den vuxne framför oss upplever vi som en stel gestalt, icke närvarande eller systemstyrd. Vi förvägras mötet, anknytningen och lämnas ensamma. Vi blir då osedda. Skam och skuld skapas som hindrar att nå oss själva också. Konsekvensen blir att vi lever i en stress som vi försöker hantera.


Symtom av ett medberoende.

All psykisk ohälsa skapar därför bindningar (medberoende/beroende) till tillstånd som måste bearbetas för att vi ska kunna nå till oss själva. Bekräftelse, sex, alkohol, mat, jobb, mediciner eller egentligen vad som helst som förändrar sinnestillståndet och som vi kan frossa i. Det sunda och logiska sättet att ta hand om smärta eller oro är att möta och dela om vad vi känner. Men eftersom vi lever i en världsbild av att vi är ensamma och inte har förmågan att möta andra så blir vårt enda sätt att överleva smärtan att försöka fly ifrån den. Det kanske hjälper för stunden men skammen som kommer gör att vi bekräftar känslan vi hade som barn. Att det är något fel på oss, att vi inte är värda att älskas, att vi bara ställer till med problem och vi måste fortsätta att vara ensamma. Att synliggöra beteenden som vi skäms för. Beteenden som tar bort stress för stunden men skapar mer stress i förlängningen. Vi måste titta på helheten och inte diagnostisera delar av oss. Vi har ett sjukdomstillstånd, men vi är inte sjuka. På grund av det PTSD tillstånd vi befinner oss är vi inga fria varelser. Det gäller alla i olika hög grad.

Stämmer detta in på dig?

- Har du svårt att sätta gränser

- Anpassar du dig ofta efter andra

- Bortser du från dina egna behov

- Har du en negativ självbild och en bristande självkänsla

- Glömmer du bort dina egna intressen

- Är du väldigt godtrogen och empatisk

- Upplever du en känsla av tomhet när du inte har någon att ta hand om

- Engagerar du dig lite väl mycket i andra och deras problem

- Upplever du det svårt att ta dig ur en destruktiv relation och dras till destruktiva personer

- Behöver du alltid prestera

- Upplever du behovet av att kontrollera någon annan och vad den bör göra

- Tröttnar du i en sund relation och attraheras inte av den normala sunda kärleken.

- Bara den rätta killen/tjejen kom skulle allt vara sååå bra. Precis som på film.

Par mediterar på stranden

Relationer

Hamnar du ofta i konflikter och gräl i dina relationer. Är dom stormiga och komplicerade. Känner du dig ofta missförstådd eller kränkt. Kanske kvävd eller rädd. Det finns många olika sorters relationer och relationer är sällan enkla, men det finns olika sätt att bearbeta dom som gör att du kan hitta vägar att få plats, ta plats, frigöra dig från vissa inre tankar som hindrar dig. Kommunicera på ett bra sätt utifrån dig själv och dina känslor. Förstå dig själv när du hamnar i affekt och varför du gör det.

Kvinna på Window Sill

Emotionell och psykisk trauma

Har du upplevt en stressig eller traumatiserande händelse som gör att du känner dig hjälplös och känslomässigt ur balans. Har du svårt att sova och känner dig trött. Kämpar du med störande tankar, känslor, minnen och ångest som du inte kommer vidare ifrån. Känner du dig bortkopplad från livet och kan inte lita på andra människor och har en krossad känsla av säkerhet. Du kanske känner du dig förvirrad och har svårt att fokusera. Eller känner stor skuld, skam, rädsla och har låg självkänsla och värk i kroppen och andra stressymtom. 
Några exempel på emotionell trauma kan vara:

En instabil eller osäker miljö

Separation från en förälder

Allvarlig sjukdom

Våld i hemmet

Försummelse i föräldraskap

Sexuella, fysiska eller verbala övergrepp


Jag behandlar detta via samtal och arbetar på cellnivå via validering och att komma i kontakt med ditt inre lilla barn som blivit sårat inom dig. 

Image by Elisa Ventur

Högkänslighet HSP

Högkänslighet brukar förkortas HSP (highly sensitive person). HSP är inte en sjukdom eller funktionsnedsättning utan ett personlighetsdrag. Man räknar med att 15-20 % av befolkningen är HSP.

Det är medfött och finns även hos djur.

Hjärnan hos en individ som är högkänslig fungerar delvis annorlunda än hos majoriteten.


Några exempel på hur det kan vara att leva som HSP

  • Man lägger märke till sådant som går andra förbi. Man tar in många intryck i hjärnan och reflekterar mycket över det man upplever.

  • Man blir lätt stressad och överbelastad. Eftersom man lägger märke till allting får man så mycket intryck att man av naturliga skäl lättare blir överstimulerad i miljöer och sammanhang som är intensiva, komplexa, röriga eller obekanta.

  • Som högkänslig är man känslig för starkt ljus, starka dofter, tyger som skaver mot huden, oreda, stök och bakgrundsljud. Sådant som andra kanske inte ens lägger märke till kan medföra stark trötthet och omöjliggöra koncentration.

  • Som högkänslig undviker man situationer som leder till för mycket intryck, stress och som är för omskakande. Lugn, trygghet och minskat antal intryck är däremot välgörande.

  • Som HSP är man mycket medveten om andras känslor och stämningar.

  • Om människor tycker att miljön i t ex ett rum inte är behaglig brukar den högkänslige veta vad som behöver åtgärdas, t ex hur belysningen skulle behöva ändras för att rummet skulle bli trevligare att vistas i.

  • En högkänslig kan vara introvert eller extrovert, även om det är vanligare att man är introvert. HSP ska dock inte förväxlas med att vara blyg eller med social fobi. Den högkänslige behöver mycket ensamtid för att återhämta sig och vila från alla intryck, känslor och stimulans som hjärnan hela tiden bombarderas med.

  • En HSP blir lätt berörd av konst, musik, smaker och dofter och kan uppskatta och njuta mycket av sådant.

  • Personer med HSP är ofta samvetsgranna, noggranna och försöker undvika kritik.

  • Att arbeta under tidspress eller att prestera när någon tittar kan vara svårt.

  • HSP har ofta mycket tankar och känslor och därmed ett rikt inre liv.

  • Man har ofta behov av att dra sig tillbaka i ensamhet, i ett lugnt och tyst rum, där man själv kan kontrollera vilka sinnesintryck som drabbar ens hjärna (ljud, ljus osv). Ensamhet, stillhet och tystnad är livsviktigt.

  • HSP innebär ofta låg självkänsla eftersom känslighet ofta föraktas och kritiseras i vårt samhälle. Om man hela tiden höra att det ”är något fel på en” och att man ”är överkänslig” är det svårt att tillägna sig en god självkänsla.

  • Många har som barn och vuxna ofta fått höra av andra att de är ”överkänsliga”.

I dagens samhälle där stresstålighet och okänslighet är övervärderade kan det vara svårt att leva som HSP. Ett skäl är att man ofta får utstå kritik från en oförstående omgivning, vilket lätt leder till ångest och nedstämdhet. Ett annat skäl är att man blir överstimulerad vilket leder till hjärnstress, om man inte har möjlighet att skapa en livssituation där man kan kontrollera mängden intryck och stimulans. Det är inte så lätt att bygga upp en livssituation där man kan ta hänsyn till sina behov som HSP, varför den som har egenskapen ofta får leva ett helt liv med alltför stark stress. Som verkligheten ser ut är det därför många med HSP som uppfattar sin läggning som en funktionsnedsättning. Vår erfarenhet inom ÅSS är att det är vanligt att personer som kommer till oss med någon ångestdiagnos, ofta är födda högkänsliga.

Det finns likheter mellan HSP och generaliserat ångestsyndrom (GAD). Både den högkänsliga och den som har GAD blir lätt överbelastad, stressad och utmattad, vilket leder till olika kroppsliga symptom. Bägge uppfattas ofta som ”överkänsliga” och krångliga eftersom de har svårare att orka med och klara av allt som ”alla andra” verkar göra. Bägge tenderar också att vara lättskrämda och hoppar högt vid plötsliga ljud, kan ha svårt med koncentrationen, och är vaksamma på det som händer i omgivningen.


Vad kan man göra för att må bättre? Fundera över hur dina behov ser ut och anpassa din tillvaro efter detta så mycket som möjligt. Se till att du får tid för återhämtning, vila från intryck, ensamhet. Boka inte in för mycket. Lär dig att säga nej. Lär dig att hålla på dina gränser och att ge utrymme för sådant som du behöver – oavsett vad andra tycker. Den som är känslig får ofta utstå kritik från en oförstående omgivning så det är avgörande att man lär sig att sätta gränser och respektera sina egna behov. Ta vara på det positiva med att vara högkänslig, tänk på att du upplever och noterar mycket som andra missar. Detta är en gåva som du kan använda dig av.

För mer information om HSP rekommenderar vi Elaine Arons bok ”Den högkänsliga människan: konsten att må bra i en överväldigande värld”.

Kontakta Terapihuset Stockholm

Vi tar emot besök i Vasastan
Kontakta gärna oss vid frågor och funderingar. Varmt välkommen!

Markvardsgatan 5, 113 53 Stockholm

  • LinkedIn
  • Instagram
  • Facebook

Thanks for submitting!

Skärmavbild 2021-10-10 kl. 12.32.36.png
bottom of page