Schematerapi
Grundare
Schematerapi är en vidareutveckling av traditionell kognitiv beteendeterapi (KBT) med influenser av bl.a. gestaltterapi och anknytningsteori. Schematerapi har en stor betoning på affekter och underliggande kärnkognitioner.
Det är en integrativ terapimetod som utvecklades redan på senare delen av 1980-talet av fil dr Jeffrey Young, psykolog och psykoterapeut, Columbia University. Det är en numera evidensbaserad psykoterapeutisk modell.
Djupdykning i anknytningsmönster
Anknytningsteori och gestaltterapi riktad till patienter som tidigare inte blivit hjälpta av exempelvis traditionell KBT som vanligtvis är mer på en coachande nivå. De systematiska tillvägagångssätten, som används inom schematerapin, integrerar tekniker och strategier från olika teorier.
Metod som är bra mot ångest
Schematerapi har etablerat sig som en effektiv behandling för patienter med mer kronisk karaktärsproblematik. På senare tid har schematerapi även visat positiva resultat för humörs- och ångestproblematik och studier görs också på ett flertal andra psykiatriska besvär. Schematerapi delar likheter med den kognitiva beteendeterapin på så vis att båda använder sig av kognitiva och beteende interventioner. Ett centralt koncept i schematerapi är tidiga maladaptiva scheman, som är ett resultat av att individens kärnbehov inte blivit tillräckligt bemötta under barndomen.
En utgångspunkt i schematerapi är att vi alla är biologiska varelser som föds med känslomässiga behov, kärnbehov. En trygg och säker anknytning - där vi möts av förståelse, omvårdnad och acceptans. Autonomi – möjlighet att utveckla egen identitet, känsla av kompetens och självständighet. Ömsesidighet/realistiska krav – bli validerad och respekterad för sina egna känslor och behov.
Spontanitet och lekfullhet – att få möjlighet att utforska, vara nyfiken och prova nya vägar.
Att växa upp i en gränslös miljö
Realistiska gränser – vägledning och empatisk gränssättning.
Dessa kärnbehov behöver tillgodoses i nära relationer till andra för att en sund utveckling och mognad ska bli möjlig. När det sker utvecklar vi sunda livsmönster, så kallade scheman. Terapeutens ska utöva ett relationellt förhållningssätt under terapin som benämns limited reparenting som på svenska kan översättas som "ställföreträdande föräldraskap" och innebär att den som går i terapi erbjuds känslomässigt knyta an till behandlaren för att därigenom få sina eftersatta behov bemötta. Det kan hjälpa det psykologiska arbetet på ett effektivt sätt. Huvudsyftet med reparenting är inte att trösta utan istället utgöra en god modell utan bli sedd och bekräftad i en allians för att ta med sig den känslan i det vardagliga livet som leder till redskap att analysera känslor och behov på ett annat plan. Att lära sig att agera mot behovstillfredsställande relationer.
Hur fungerar Schematerapi
I schematerapi finns det 17 olika livsteman som skapas av olika mönster tidigt i barndomen och sedan återupprepas genom hela livet. Det skapas med något vi utsatts för i våra nära relationer. Vi kan ha blivit övergivna av vår primära anknytningsperson, hårt kritiserade, extremt överbeskyddade, kränkta, avvisade eller försummade i omvårdnad. Våra livsteman utgör hur vi tänker, känner, handlar och föreställer oss till andra människor.
I situationer när de grundläggande mönstren, våra scheman, frustreras utvecklas tidiga maladaptiva scheman, känslomässiga sår. Alla går att koppla till de grundläggande kärnbehoven. Vilka scheman som kommer att utvecklas.
Våra tidiga erfarenheter delas in i fyra kategorier:
1)Att få för lite av det goda – brist på stabilitet, förståelse och kärlek.
2)Att få för mycket av det onda – traumatisering, fara, smärta, hot.
3)Att få för mycket av det goda – överbeskyddande, curlad, avsaknad av gränser.
4)Dysfunktionella rollmodeller – till exempel en otrygg eller överkritisk förälder.
Young menar här att vi som barn identifierar oss med våra föräldrar, eller andra viktiga i vår närhet, och internaliserar vissa delar av deras beteenden. Scheman som utvecklas vid behovsbrist Känslomässiga behov: Scheman som utvecklas vid behovsbrist:
-Stabil tillgänglighet till en signifikant annan övergivenhet/Instabilitet
-Empati, kärlek, vägledning, omsorg känslomässig försummelse
-Öppenhet, ärlighet, genuinitet, lojalitet misstillit/utnyttjad
-Accepteras för den man är med sina fel och brister defekt/Skam
-Inkluderas i samhällsgemenskapen social isolering/Utanförskap
-Integritet och uppmuntran till sammanflätad/Outvecklat själv självexploration
-Utmanas att självständigt hantera sig själv och sin situation beroende/Inkompetens
-Uppmuntran, engagemang, stöd och beröm misslyckande
-Uppväxtmiljö där fara sätts i rimliga proportioner sårbarhet för skada/sjukdom 11
-Frihet att få uttrycka sina egna känslor, åsikter, önskningar och behov underkastelse
-Respekteras och värdesättas även om man har avvikande åsikter bekräftelsesökande
-Uppmuntras att se, och värna om, sina egna känslomässiga behov självuppoffrande
-Struktur, rutiner, tydlighet, fokus- och frustrationsstöd bristande självdisciplin
-Empatiskt satta gränser för starka känslor och impulser bristande självkontroll
-Spontanitet och lekfullhet i allmänhet, vid lärande och i prestation känslomässig hämning
-Uppväxtmiljö präglad av möjlighet till förståelse och försoning straffande
-Uppväxtmiljö präglad av rimliga förväntningar på måluppfyllelse obevekliga krav
-Uppväxtmiljö präglad av tilltro, optimism och hoppfullhet.
Livet har stor påverkas av våra livsteman
För att inte riskera att översvämmas av de intensiva och överväldigande känslor som våra maladaptiva scheman, våra känslomässiga sår, kan ge oss använder vi oss av olika hanterandestrategier, så kallade copingstilar. De är det sätt vi uttrycker oss på när ett schema aktiveras. Med schemaaktivering menas att vi hamnat i en situation som kan associeras till behovsfrustration tidigare i livet.
De delas in i kategorierna; flight/undvikande, freeze/kapitulerande och fight/överkompenserande. De hjälper och skyddar oss mot fara, obehag, smärta och motsvarar de biologiskt betingade responserna vid fara men blir också det som vidmakthåller att besvären kvarstår.
Psykosyntes
Grundare
Roberto Assagioli (1888 -1974) grundade psykosyntesen. Han var läkare och psykiatriker som var verksam i Italien. Han poängterade vikten av att balansera kärlek och vilja.
Psykosyntesens fördelar
Med psykosyntesen utvecklar vi våra individuella möjligheter och förenar människans olika delar till en helhet. Den tar även hänsyn till en andlig dimension i livet och betonar det friska och utvecklingsbara hos oss.
Assagioli utbytte idéer med bl.a. Freud, Jung och Maslow. Psykosyntes är en psykologi med själ och samtidigt en livsfilosofi som strävar efter harmoni mellan kropp, själ, intellekt och känslor. Genom att acceptera och hålla om mina mindre bra sidor och händelser samt delpersonligheter och att inte se sina svårigheter som begränsningar utan möjligheter. Accepterar jag mig själv som jag är och fokuserar på de friska i mig vägleds jag till att nå min fulla potential. Med vilja, kärlek, acceptans och en längtan att nå min fulla potential samt min egen unika helhet att vara sann och äkta i mig själv. Att bygga upp min självkänsla, känna empati, samverka med min omgivning och se med icke värderande ögon.
Avidentifiering
Om jag tar ett steg ut från mig själv och tänker att jag ser mig själv utifrån någon annans ögon. Hur jag talar, ser ut, agerar och fungerar med andra o.s.v kan jag genom medvetet arbete träna upp förmågan att arbeta med de olika delpersonligheter/överlevnadsstrategier som kommer fram i olika situationer när jag exempelvis vill skydda mig själv. Vi kan ha skapat dessa som en strategi för överlevnad. Om jag inte blev sedd och accepterad som jag är kan jag utveckla olika strategier för att klara mig ur olika situationer och passa in.
Denna skyddszon som jag då bygger upp kan kännas oäkta och jag upplever då tomhet och känner skam. Den här överlevnadsstrategin var fungerande och hjälpte mig när den kom till men den har inte utvecklats och hindrar mig istället för att hjälpa mig. Om jag avidentifierar mig från delpersonligheten, tar ett steg ut, observerar den så kan jag lösa upp den och tillgodogöra mig energin i form av de goda kvaliteterna den ändå besitter. Jag blir mer integrerad och hel i mitt sätt att vara.
Jaget
Psykosyntesen strävar alltid efter två grundläggande mål vilka är att hitta sig själv som jag kan vara innerst inne och mitt personliga ideal för hur jag vill vara. Jag ska bli mig själv med all min potential och alla mina förmågor. Arbetet med detta kallas ”Transpersonella psykosyntesprocessen”.
Att se sig själv som en aktiv del av livet och acceptera vart jag befinner mig i livet just nu. Jag behöver se på mig själv med kärlek, empati för att få kontakt med jaget, släppa på kontrollen och rädslan för det som finns när jag tillåter mig själv att vara i nuet. Genom att hitta den goda viljan inom dig skapar större mening i ditt liv.
Om du blir medvetet uppmärksam gör att du förstår hur du kan utvecklas för att komma vidare. Då kan du välja viljan för att nå dit du önskar.
Viljan
Alla dina behov väcker en vilja inom dig och bör uppfyllas och inte förbises.
I en fullt utvecklad vilja ingår:
- Stark vilja som ger mig kraft att övervinna motstånd och hjälper dig att nå dina mål.
- Skicklig vilja med strategi, intelligens och smidighet kan du på de mest effektiva sätt nå dina mål.
- God vilja på ett kärleksfullt, glädjefullt sätt göra gott för alla inblandade även mig själv. Att samordna mina mål med andras vilja.
- Transpersonell vilja, en längtan som vill ha min uppmärksamhet som speglar mina ”högre behov” och kan ses som en förening av vilja och kärlek på ett annat plan.
Syntes
Ordets betydelse är sammanfoga eller smälta samman. När ditt intellekt, känslor, kropp och själ ingår i syntes med varandra ökar din balans och harmoni i livet. Mellan en tes och antites vilket är varandras motpoler så kan en kompromiss uppstå eller så kan de bägge smälta samman så en syntes bildas utan att någon del behöver lämna plats. Med hjälp av empatisk kärlek och samspel mellan dig själv och delarna av din personlighet. Synteser uppstår då du inte identifierar dig med någon av motpolerna.
Istället tar du kontrollen, förvandlar och styr dina energier medvetet och använder din visdom så att de båda motpolerna förenas, förstärks och omvandlas till någonting nytt.
Vara i ditt själv
Det finns en medveten och en omedveten längtan hos alla människor att få vara i sitt själv. Att vara i kontakt med dina sanna känslor och leva i symbios. De gånger du får kontakt med ditt själv upplever du ett självklart lugn inombords och ett tidlöst varande med dig själv även om det stormar runt dig och är fullt kaos kan du vara i syntes. Du är då avidentifierad från dina känslor. Jag har mina känslor men jag är dem inte. Det är som om solen alltid värmer din själ och ditt psyke även om det är molnigt och regnigt ute. Du känner självklarhet. Det kan även vara ett plötsligt uppvaknande från ett mörkare tillstånd. Du kan komma i kontakt med ditt själv på olika sätt men det behövs en resa med självförverkligande där du finner ditt sanna syfte för att nå din högsta potential. Det kan ske via konst, musik, naturupplevelser, kurser, meditation, terapi mm.
Roberto Assagioli menade att självet är källan till vår personliga existens och att jaget är en reflektion av självet. När jaget har kontakt med självet upplever vi en känsla av meningsfull existens. Jaget symboliserar vårt centrala Jag. Jaget eller det personliga självet är ett centrum för ren medvetenhet. Existensen av ett själv ligger bakom roller, tankar, fysiska yttringar och kön. Självet och jaget går i linje med varandra och symboliserar den empatiska relationen mellan dem. Om den relationen bryts förlorar vi vår känsla av existens och känner oss tomma.
När vi har en levande kontakt mellan jaget och självet, och fattar beslut i linje med det flöde som kommer från källan då lever vi i samklang med oss själva och vårt kall. Ofta är självets röst i oss inte den starkaste och mest påträngande utan kan tvärtom vara långsam och lågmäld, men den är insisterande och ger aldrig upp.
ACT
Acceptance and Commitment terapy som förkortas ACT och står för agera. Det är en terapiform som manar oss att ställa existentiella frågor om vad vi vill med våra liv – och att agera i enlighet med dessa värden. Smärta är en naturlig del av livet och inget som vi kan botas från, så i stället bör vi acceptera det vi inte kan förändra och försöka leva ett meningsfullt liv utan att hindras av smärta, ångest eller otillräcklighetskänslor.
ACT-metoden skapades i USA på 1980-talet av psykologen Steven Hayes som själv led av panikångest. Han fann att befintliga metoder inte hjälpte honom och började därför utveckla en ny modell. Det tog ett par decennier innan ACT fick spridning bland terapeuter, men nu växer intresset snabbt även i Sverige. ACT har fått stort genomslag vad gäller behandlingen av personer med långvarig smärta, kroniska sjukdomar, ångest och depression. Men metoden är brett tillämpbar och kan användas för att bli bättre på att hantera till exempel stress, tinnitus eller för att stärka en relation. Vad är skillnaden mellan ACT och KBT? ACT är en vidareutveckling av kognitiv beteendeterapi, KBT.
Utgångspunkten för både ACT och andra KBT-former är att beteenden är inlärda och kan läras om. Människans impulser att undvika obehag är ofta det som ställer till problem: Den som är rädd för hundar kanske slutar gå ut, den som får panikångest på bussen slutar vara på platser med mycket folk, en människa som får ångest i sociala situationer stannar hemma.
Att exponera sig för det som är jobbigt, det vill säga att steg för steg närma sig situationer man tidigare har undvikit, är centralt i all KBT-behandling, så även inom ACT. Men en viktig skillnad är att KBT betonar hur tankar, känslor
och beteenden hänger samman och påverkar varandra, medan ACT ser tankar, känslor och beteenden som separata företeelser. ACT understryker vår förmåga att välja hur vi vill agera och att vi kan stå över våra impulser och känslor. När traditionell KBT jobbar med tankarnas innehåll och försöker få oss att vara mer realistiska i våra självvärderande tankar, försöker ACT få oss att förhålla oss mer distanserade till tankar, känslor och kroppsliga reaktioner – oavsett innehåll – för att vi ska bli mer flexibla i våra tankar.
KBT
I KBT arbetar man framför allt med fokus på nuet och framtiden. KBT står för Kognitiv Beteende Terapi. KBT utgår från att en persons tankar, beteenden och känslor hänger samman och går att påverka och förändra. I KBT jobbar man med att lära om och förändra tankemönster och beteendemönster.
Det som skiljer KBT från andra metoder är att fokus främst är här och nu, vad är ditt problem idag, snarare än att titta bakåt på varför problemet har uppstått. Terapeuten arbetar mycket med exponering och beteendeaktivering vilket innebär att närma sig något som man tycker är obehagligt stegvis. Det sker under ordnade former med planering för exponeringen på ett sätt som gör att personen känner att hen har kontroll och att närmandet av det obehagliga sker på ett förutsägbart sätt för klienten. Beteendeaktivering används till exempel vid depression och innebär att man försöker motivera personen att, trots depressionen, göra sådant som hen tidigare tyckte om exempelvis som att ta en promenad med en vän. På så sätt skapar man en positiv förstärkare för att utföra beteendet igen. Andra exempel kan vara rutiner kring mat och sömn. Det är viktiga delar som behöver fungera. KBT är även en bra metod för att förändra beteenden kring missbruk, fobier
Målorienterat samarbete
KBT är en målorienterad behandlingsform där samarbete och samförstånd med terapeuten är en central del. I traditionell KBT sätter man tillsammans med terapeuten upp mål i början av terapin som man sedan arbetar mot.
På så sätt vet båda vad som är syftet med terapin och det blir tydligt om terapin hjälper en att nå målen eller om den behöver förändras. I internetbehandling arbetar patienten mer självständigt med att formulera individuella mål för behandlingen. KBT ges oftast som en korttidsterapi, dvs i de flesta fall mellan 1-20 sessioner.
Kontinuerlig utvärdering
Under behandlingen utvärderar man hur det går, vad som verkar fungera och vad som inte fungerar. Ibland görs utvärderingen med hjälp av utprövade frågeformulär, men framför allt fokuserar man på hur det går och jämför med de mål och delmål man satt upp. Utvärdering är överlag en viktig grundfilosofi inom KBT, vilket både märks i terapirummet och av den forskning om KBT som producerats genom åren.
Genom KBT ställer man frågor som:
-
Vem är du? Hur lever du?
-
Varför har du blivit den du är?
-
Varför lever du det liv du lever?
-
Identifiera dina begränsande övertygelser
-
Hur är ditt förhållande till dig själv?
-
Gör upp med dina hjärnspöken
-
Inställning, beteende, attityder
-
Självbild, självkänsla, självförtroende
-
Din livssyn och värdegrund
-
Inventering av nuvarande livssituation
-
Livssyften, meningsfullhet
Affektfokuserad psykodynamisk terapi (AFT)
Affektfokuserad psykodynamisk terapi (AFT) är en terapeutisk metod som integrerar insikter från psykodynamisk teori och forskning om emotionell anknytning. I centrum för AFT står förståelsen av hur känslor påverkar människors beteenden, tankar och relationer. Terapin fokuserar på att utforska och förstå de underliggande känslomässiga processerna för att främja djupare självinsikt och personlig tillväxt.
AFT strävar efter att skapa en trygg terapeutisk relation där klienten kan utforska och uttrycka sina känslor utan rädsla för fördömande. Genom att rikta uppmärksamheten mot affekter, eller känslor, i terapin, syftar AFT till att hjälpa klienten att förstå och hantera svåra känslor samt att skapa mer funktionella sätt att relatera till sig själv och andra.Terapeuten i AFT arbetar aktivt med att hjälpa klienten att identifiera och förstå sina känslomässiga reaktioner och mönster, vilket i sin tur kan leda till en ökad medvetenhet om hur dessa påverkar klientens liv. Genom denna djupgående exploration av känslor och relationer strävar AFT efter att främja varaktig förändring och ökad psykisk hälsa.
Affektfokuserad psykodynamisk terapi (AFT) används framgångsrikt för att behandla ett brett spektrum av psykologiska symtom och utmaningar. Här är några exempel på symtom och problemområden där AFT kan vara särskilt effektiv:
-
Ångest och Depression: AFT hjälper klienter att utforska och förstå de underliggande känslomässiga faktorerna som kan bidra till ångest och depression. Genom att hantera och bearbeta dessa känslor strävar terapin efter att minska symtomen och främja långsiktig emotionell stabilitet.
-
Svårigheter i Relationer: För de som upplever svårigheter i nära relationer, inklusive problem med anknytning och kommunikation, kan AFT erbjuda en plattform för att förstå och förändra de känslomässiga dynamikerna som påverkar relationerna.
-
Trauma och Posttraumatisk Stress: AFT är användbart för att hantera och bearbeta traumatiska upplevelser genom att fokusera på de känslomässiga reaktionerna och deras inverkan på individens välbefinnande.
-
Självkänsla och Självacceptans: Klienter som brottas med låg självkänsla eller brist på självacceptans kan dra nytta av AFT genom att utforska och omforma sina känslomässiga reaktioner gentemot sig själva.
-
Självdestruktivt beteende: AFT kan adressera självdestruktiva mönster genom att identifiera och förstå de underliggande känslomässiga drivkrafterna bakom sådant beteende, vilket kan leda till mer konstruktiva sätt att hantera svårigheter.
Integrativ psykoterapi
Integrativ psykoterapi är en terapeutisk metod som förenar och integrerar olika teoretiska perspektiv och terapeutiska metoder för att skräddarsy behandlingen efter varje individ. I grunden bygger integrativ psykoterapi på övertygelsen att ingen enskild terapimodell passar alla, och att en mångfald av metoder kan vara effektiva beroende på klientens unika behov och mål.
Terapeuten i integrativ psykoterapi arbetar tillsammans med klienten för att utforska och förstå olika aspekter av deras liv, inklusive tankar, känslor och beteendemönster. Genom att använda sig av element från olika terapiformer, såsom kognitiv beteendeterapi, psykodynamisk terapi, humanistisk terapi och systemisk terapi, skapas en flexibel och anpassningsbar behandlingsplan.
Den integrativa processen möjliggör en holistisk förståelse av klientens psykologiska och emotionella tillstånd. Terapeuten kan således väva samman olika terapeutiska tekniker för att skapa en behandling som är skräddarsydd för att möta klientens specifika behov. Detta inkluderar att utforska nuvarande livssituationer, förflutna och framtida målsättningar för att främja klientens personliga tillväxt och välbefinnande. Integrativ psykoterapi strävar efter att erbjuda klienten en rik och mångfacetterad terapeutisk erfarenhet, där olika perspektiv och tekniker samarbetar för att främja förändring och ökad självinsikt. Genom denna flexibla och anpassningsbara metod möjliggör integrativ psykoterapi en terapeutisk resa som är unikt anpassad för varje individ.
Integrativ psykoterapi kan vara särskilt effektiv för att behandla och läka anknytningsrelaterade utmaningar genom dess flexibilitet och förmåga att integrera olika terapeutiska metoder. Här är några sätt hur integrativ psykoterapi kan stödja anknytningsläkning:
-
Mångfald av Perspektiv: Integrativ psykoterapi tillåter terapeuten att använda olika teoretiska perspektiv för att förstå och behandla anknytningsmönster. Det kan inkludera insikter från psykodynamiska teorier för att förstå tidiga relationer och kognitiv beteendeterapi för att hantera specifika anknytningsmönster.
-
Relationellt Fokus: anknytningsutmaningar ofta har sina rötter i tidigare relationer, möjliggör en integrativ ansats en djupgående undersökning av klientens relationella historia. Terapeuten kan fokusera på att utforska och förstå hur tidigare anknytningserfarenheter påverkar nuvarande relationer och beteendemönster.
-
Anpassningsbarhet i Terapin: psykoterapi kan anpassas efter klientens specifika anknytningsbehov. Det gör det möjligt att inkludera terapeutiska metoder som fokuserar på att bygga säkra anknytningsmönster, hantera separation och förlust, samt främja en tryggare relation till sig själv och andra.
-
Bearbetning av Trauma: För klienter med anknytningsrelaterat trauma möjliggör integrativ psykoterapi bearbetning av dessa upplevelser genom att integrera tekniker från olika terapiformer
-
Ökad Självinsikt: psykoterapi främjar djupgående självinsikt genom att integrera insikter från olika terapeutiska metoder. Det kan hjälpa klienten att förstå och omstrukturera sina anknytningsmönster samt att skapa en mer positiv självbild och hälsosammare relationer.
-
Genom att kombinera olika terapeutiska strategier möjliggör integrativ psykoterapi en holistisk och anpassningsbar behandlingsplan för att stödja klienter i läkningsprocessen av anknytning. Det skapar utrymme för en rik och individualiserad terapeutisk upplevelse som kan främja trygghet, tillit och ökad emotionell reglering.
Imago parterapi
Imago relationsterapi har utvecklats av psykologerna Harvill Hendrix och Helen Hunt i USA. Metoden bygger på forskning och mångårig erfarenhet av parterapi.I Imagoterapi arbetar man till stor del med kommunikationen i relationen – den verbala och den icke-verbala. I en kärleksrelation behöver vi både kunna uttrycka kärlek samt lösa konflikter och prata om önskemål om förändring av beteenden.
Det är inte ovanligt att man fastnar i negativa cirklar när förälskelsen gått över. Trots att man tycker att man uttrycker sig tydligt så kan det upplevas som kritik. Och även om man inte vill bråka så kan man lätt hamna i återkommande gräl. Och fastän man vet hur bra det känns att uttrycka kärlek så låter man tiden gå. Tystnaden och avståndet växer. Om inte konflikterna går att lösa och om man inte kommer ifrån känslan av brist på kärlek så är risken att man gör ett uppbrott eller känner en hopplöshet och börjar leva parallella liv.
Som par får man i Imagoterapin lära sig att både uttrycka sig konstruktivt och aktivt lyssna(spegla din partner). Det innefattar bekräftelse och empatiskt bemötande. Man har också möjlighet att förstå hur beteendemönster påverkar kärleksrelationen. Ofta kan man se hur beteendemönster uppstått tidigare i livet under barndomen.
När man har lärt sig kommunikationsverktygen och fått en ny förståelse för både sig själv och varandra så har man en ny möjlighet att lösa konflikter och problem. Förhållandet kan få ett nytt djup och kärleken kan väckas igen.
EFT parterapi
Bakgrunden
EFT tar sin utgångspunkt främst i anknytningsteorin. Den innebär bland annat att våra mycket tidiga upplevelser av relationer påverkar hur vi hanterar våra vuxna relationer. Otrygg och rädd då, otrygg och rädd nu. Fast idag döljer vi det under andra känslor. Kanske till och med döljer dem för oss själva. Men det går att reparera. När vi får en djup och bestående känslomässig kontakt med den andre, blir vi trygga. ”Du finns där för mig när jag behöver dig”.
Metoden går ut på att förstå och dämpa er jobbiga pardans, dvs det ni gör när ni bråkar. Till att hitta nya samspelsmönster och framför allt släppa in den andre. Och vägen till en djupare och mer hel relation, den går via att se både de egna behoven, och den andres. Oftast är det en part som är aktiv och på, och en som drar sig undan, när ett par krisar. Många gånger är det mannen som backar och kvinnan som blir alltmer aktiv. Bara tanken på att ”vi måste bryta det här, men hur?” kan kännas hopplös. Men EFT är en metod som får den mest tystlåtne att prata känslor. Och den som är mest på, att backa och snart ser även ni mönstren.
MI
Motiverande samtal (motivational interviewing, MI) är en samtalsmetod som används i rådgivning och behandling för att underlätta förändringsprocesser.
MI utvecklades under 1980–1990-talen av psykologerna William F. Miller och Stephen Rollnick.
Målgrupp
Personer i rådgivning och behandling för exempelvis alkohol, tobak, kost och motion. MI utvecklades ursprungligen för att behandla alkoholproblem. I dag används metoden generellt i rådgivning och behandling som gäller livsstilsrelaterade faktorer (alkohol, tobak, droger, kost, fysisk aktivitet, spel med mera), i verksamheter som hälso- och sjukvård, kriminalvård, socialtjänst, psykiatri och skola.
Syfte är Att främja motivation och beteendeförändring. Innehåll och genomförande Metoden har influerats av Prochaska och DiClementes teoretiska modell som beskriver hur motivation och beteendeförändring sker över olika stadier. Enligt denna startar en förändringsprocess när en person av någon anledning börjar ifrågasätta exempelvis sin alkoholkonsumtion och känner motstridiga känslor (ambivalens) inför sitt drickande. Ambivalensen ses som en nödvändig faktor för förändring och MI handlar om att undersöka och främja denna. Tillsammans kartlägger man hur exempelvis drickandet påverkar det vardagliga livet och hur situationen stämmer överens med klientens önskemål och värderingar. Detta kan visa på en skillnad som hjälper klienten vidare i förändringsprocessen.
Andra viktiga MI-principer är att:
försöka förstå genom ett empatiskt och reflekterande lyssnande
inte argumentera när klienten inte ser någon anledning att förändras utan i stället undersöka varför (engelska: roll with resistance)
stärka klientens tro på sin förmåga och möjligheten till förändring.
Behandlarens roll är sammanfattningsvis att hjälpa klienten att formulera en egen förståelse av sitt problem, egna argument för förändring, och att stärka dennes beslut och åtagande att genomföra förändringen. Det finns behandlingsmetoder som baseras på dessa principer, men i sig självt är MI snarare ett förhållningssätt för rådgivning.
MI kan användas i kort rådgivning och som längre behandlingsmetod.