Hur kan jag via empatisk kommunikation skapa större förståelse och acceptans i min relation
Uppdaterat: 27 dec. 2018
Det handlar ofta om att vi inte kommunicerar på ett bra och positivt sätt med varandra i en relation. Vi kanske lagrar känslor som inte är ventilerade som tar energi av oss. Om vi inte känner oss sedda i relationen eller upplever att våra behov inte blir tillgodosedda kan de leda till stress, dålig sömn och dålig kost (tröstätande). Jag har skrivit några punkter nedan som vi kan tänka på. Om vi ger näring till vår relation har den en god chans att hålla så länge ni önskar.
1. Ha en varm dialog med empatisk kommunikation
Ni behöver kunna samtala med varandra och inte bara ha rätt- och fel-diskussioner.
Var öppna för en dialog, ha ett varmt och nyfiket utbyte. Öva på att bara lyssna på vad din partner uttrycker för känslor och behov. Även om du inte kan möta dom eller håller med din partner kan du i alla fall lyssna och respektera känslorna som din partner har samt det som vill komma fram. Prata om allt mellan himmel och jord, såväl ytliga som djupa ämnen. Det ger en samhörighet er emellan. Kärlek ska inte behöva innehålla allt för många kompromisser men en stor portion acceptans för våra olikheter är guld värt att ha. Ni behöver inte ha alla era intressen gemensamt men du bör acceptera det som din partner brinner för och vill göra. Om du upplever att din partner inte är tillfreds och uttrycker missnöje gällande någonting., kan du svara exempelvis:
-Ok, men du själv då? Du är väl inte så mycket bättre du? Då går dialogen direkt in i affekt och det blir svårt att prata överhuvudtaget. Försök att undvika att säga ordet "DU" till din partner. Du tycker så här om mig, du gör alltid så här, du behandlar mig så här.
Prata i stället så mycket det bara går utifrån dig själv. När "Jag" ser att min telefon saknar både samtal och sms från dig så känner "Jag" mig inte prioriterad av dig och "Jag" blir ledsen. Det skapar en mer empatisk och ödmjuk kommunikation er emellan där ingen kan säga att det du känner eller tänker är fel för det är dina känslor. Du har rätt till dina känslor.
Du kan däremot inte säga vad någon annan känner och tänker som exempelvis: -Du bryr dig inte om mig osv.
2. Håll koll på din partners historia
Vi är väldigt starkt formade av vår uppväxtmiljö och av samhället. Din uppväxt kan se bra ut på ytan, men om ingen vuxen förebild tog reda på hur du mådde, hjälpte dig att sätta ord på dina känslor, respekterade dig för den du var och guidade dig igenom svåra situationer är det lätt att känna sig vilsen som vuxen. Om du bara fick beröm, blev sedd när du presterade bygger förmodligen din självkänsla på prestation. Om du exempelvis inte presterar i olika sammanhang känner du dig fel och inte tillräcklig. Du kan ha vissa dåliga sidor men det betyder inte att hela du är dålig. Du är så mycket mer än dina prestationer på så många olika sätt. Du kan inte vara perfekt och du duger precis som du är och där du befinner sig på livets resa just nu.
Ni kan få problem i relationen om ni inte riktigt vet hur din partner vuxit upp och hur dennes historia ser ut. När ni förstår varför ni är som ni är, och reagerar som ni gör, lär er vilka ömma tår ni har kan ni lättare förstå varandra och möta varandra när situationen uppstår.
3. Fyll känslomässiga behov
Undersök vilka känslomässiga behov ni har och jobba med att försöka fylla dem. Vad gör att ni känner er lugna och avslappnade? Vad är era behov just nu? Är det ett bad, en sovmorgon, en promenad, en AW med vänner eller kanske bara få va i fred en stund. Förståelse för känslomässiga behov bidrar till trygghet, tillit och kontakt i relationen.
4. Hantera konflikter rätt
Hur hanterar ni konflikter? Vilka av konflikterna är lätta och vilka är svåra? Lätta är sådana som går att lösa relativt snabbt. Svåra konflikter återkommer ofta och verkar omöjliga att lösa. De orsakas av att ni har stora olikheter som personer. De behöver ni ha tålamod med och arbeta på att gradvis förbättra.
Ett sätt att undvika konflikter är att uttrycka sig mjukt om du är missnöjd. Om du berättar vad du längtar efter, i stället för att ställa krav, känner din partner sig mindre kritiserad och det är lättare att få en fungerande dialog.
5. Glöm inte närhet
Närhet ger samhörighet och endorfiner till hjärnan vilket blir lite likt mindfulness för både hjärna och hjärta. Det är vanligt att speciellt kvinnor kan stänga av sexualiteten i relationen när andra typer av närhet inte fungerar.
Om sexualiteten inte fungerar, börja med att fråga dig: Är det något annat än sex jag inte trivs med i förhållandet?
6. Var jämställda
Dela lika på makten och fördelningen i hemmet och med barnen. Båda behöver känna sig sedda och respekterade. Kvinnan ska inte vara den som gör det mesta av hemarbetet. Ni kan såklart föredra att göra olika sorters hemarbete och det är inte viktigt vem som gör vad så länge ni båda bidrar till en fungerande och trivsam hemmamiljö. Det är också viktigt att inte vara inne på den andres planhalva och spela för mycket.
Vissa beslut och saker får vi själva styra över och man ska känna frihet under ansvar i en relation också inte bara på jobbet för att må bra med sina ansvarsområden. Sen kan vi gärna hjälpa varandra där om man vill och efterfrågar men inte kontrollera varandra. Den som känner sig i underläge måste sätta gränser och partnern behöver lyssna och aktivt va den andre till mötes. Prata gärna om vem som gör vad hemma och se till att få en rättvis uppdelning. Undersök också om det finns någon annan obalans er emellan, exempelvis ekonomiskt eller känslomässigt.
7. Kom överens om hur ni vill leva
Gör klart för dig själv: Vad står jag för och vad är viktigt för mig? Hitta en gemensam värdegrund, eller en lägsta nivå som ni kan leva med om ni inte kan enas. Det handlar om allt som är viktigt för er. Prata igenom vad som ska gälla i viktiga frågor som trohet, ekonomi och barnuppfostran.
Prata tillsammans om: Vad kan vi göra för att förverkliga det vi vill skapa? Vad behöver vi göra för att nå vara gemensamma mål? Om du inte vet: Fråga dig själv vad du saknar.
8. Var beredd på småbarnschock
Många är inte beredda på de förändringar som uppstår när barnen kommer. Man får mindre tid, både för parrelationen och sig själv, vilket gör att man kan känna sig stressad över det stora ansvaret. Man missar också ofta att ha en dialog om hur man vill fostra barnen. Många separationer sker när barnen är mellan 1 och 3 år.
Stöd varandra känslomässigt och praktiskt. För en dialog om vad ni upplever och hur ni vill samarbeta. Försök dela ansvaret på ett rättvist sätt. Avlasta varandra när ni är trötta och använd de små stunderna till att visa varandra kärlek. Umgås hellre med varandra än att se på tv.
9. Ha kul tillsammans
Fundera på hur ni kan förnya relationen och göra nya saker tillsammans. Med förnyelsen får ni in livskänsla i relationen som motvikt till stabiliteten och vardagen som i längden kan kännas tråkig.
Gör så här: Fråga er: Vad tycker vi är roligt att göra tillsammans? Se över vad ni kan göra för att få in nya inslag i relationen och mer inspiration i livet.
10. Respektera varandra
Om alla de andra nio byggstenarna finns på plats har ni god känslomässig kontakt. Det betyder att ni respekterar varandras känslor, upplevelser och åsikter. Exempel på det är att kunna leva sig in i sin partners känslor och inte köra över honom eller henne, utan förstå att alla har rätt till sin egen upplevelse, samt att respektera varandras behov. Kunna förstå hur det kommer sig att de ser ut som den känslomässiga kontakten ingår. Också att vara ärlig och prata om det som är viktigt när det gäller känslor och tankar. Att kunna lita på sin partner är en del av detta. Ni behöver också prata om kärlek och omsorg – Vad tycker ni att det är? Handlar det om att ta hand om varandra när man är sjuk? Göra en kopp te till partnern när man ändå gör en till sig själv?