Sök
  • Terapihuset-Blogg

Sexuella övergrepp

Uppdaterad: 19 nov 2019

Jag har förträngt men min kropp minns.

Har du blivit utsatt för sexuella övergrepp i barndomen eller som ung vuxen?

Då får du förr eller senare ofta allvarliga konsekvenser som vuxen. Det kan prägla hela din livssituation.


Negativa symptom:

  • Skam och skuldkänslor – exempelvis rädsla för att bli avslöjad, att vara värdelös, att inte klara av någonting och att inte vara omtyckt.

  • Depression – med symptom som trötthet, kraftlöshet och oföretagsamhet.

  • Ångest och oro som leder till Koncentrationssvårigheter, minnesstörningar och sömnproblem.

  • Missbruk – av exempelvis alkohol, tabletter, narkotika, spel, mat eller sex.

  • Sexuella problem – exempelvis olust, rädsla eller sexmissbruk.

  • Psykosomatiska besvär – exempelvis kronisk smärta, värk eller muskelspänningar.

  • Självdestruktivitet – exempelvis att skada sig själv fysiskt eller psykiskt.

  • Ätstörningar – exempelvis självsvält, hetsätning eller svårigheter att svälja.


Minnen

Att bli utsatt för sexuella övergrepp ger ofta en känsla av overklighet, "det här händer inte”. Många som har varit utsatta för sexuella övergrepp under uppväxten tvivlar på om minnet av detta verkligen stämmer. Sexuella övergrepp är ett trauma och det är inte ovanligt att helt tränga bort att det har hänt. Det blir för jobbigt och svårt att ta in. En del har bara delvis trängt bort det ur medvetandet, andra har alltid vetat vad som hänt.


Minnen utav dessa övergrepp kan komma upp genom att exempelvis läsa en bok som handlar om sexuella övergrepp, se en film eller ett program på TV som handlar om sexuella övergrepp. Ditt undermedvetna kan plötsligt aktivera minnet av det som du behövt gå igenom. Du kan få minnesbilder av övergreppen när du exempelvis befinner dig i en sexuell situation så långt som tjugo år senare. Har du varit utsatt för övergrepp på natten då du legat i din säng kanske du inte har några minnen på dagtid, men känner oförklarlig rädsla för att gå och lägga dig på kvällen men vet inte varför.

Om din nya partner rör vid dig på ett sätt som gärningsmannen gjorde exempelvis din pappa, styvfar, förskolepedagog eller släkting kan du rygga tillbaks eller spänna hela kroppen av beröringen. lite som en deja vu känsla som plötsligt sköljer över dig.


Skuldkänslor

Det är vanligt att ha dubbla känslor för gärningsmannen likt "Stockholmssyndromet" skulle kunna vara ett sätt att förklara det på. Gärningsmannen och förövaren har ofta ett starkt band sinsemellan varandra. Då skapas även ofta en stark beroendeställning till den vuxne. Du har även ofta positiva tankar, känslor och minnen ihop med gärningsmannen.

Då är exempelvis pappa både en skräckperson och en älskad förälder på samma gång.

Det är också vanligt att känna att ”det är jag själv som har orsakat situationen”, exempelvis genom att ha tagit emot saker, känt sexuell lust eller inte ha gjort motstånd.

Det barnet inte vet är att det är fullkomligt orimligt att begära att barnet ska ta känslomässigt ansvar i dessa situationer då det ofta är föräldern som är barnets guide, förebild och vägledare i alla övriga situationer i barnets liv.

Gärningsmannen försöker ofta lägga skulden på barnet och säger att det har varit förföriskt. Självfallet bär den vuxna gärningsmannen alltid hela ansvaret när denne utsätter ett barn eller minderårig för incest eller andra sexuella övergrepp.


Komplex traumatisering

Det är numera väl känt att svåra trauma-upplevelser som krig, olyckor, naturkatastrofer, rån, sexuella övergrepp eller misshandel kan leda till posttraumatiskt stressyndrom, PTSD.

Återupplevande av traumat genom påträngande minnen, upprepade drömmar eller en plötslig känsla av att vara försatt i den traumatiska situationen.

Det kan även ge avtrubbat engagemang i yttervärlden genom minskat intresse för tidigare viktiga saker, främlingskap för andra, inskränkt affekt eller en känsla av likgiltighet. Andra förknippade symptom som sömnstörningar, skuldkänslor, minnesstörningar samt undvikande av aktiviteter som påminner om traumat då symptomen förstärks vid aktiviteter som påminner om traumat. Det hindrar tillfällen att utsättas av någon eller några som gör det med avsikt och det är mer traumatiskt ju närmare relationen är mellan offer och förövare.


Vid återkommande trauman speciellt vid övergrepp mot barn, ser man en ännu mer komplex bild med framför allt:


  • Förändringar i affektreglering (låg impulskontroll) – oförmåga att reglera ilska, självdestruktivitet, självskadebeteende och suicidalt beteende.

  • Svårigheter att anpassa (reglera) sexuellt engagemang och omdöme, samt ha ett risktagande beteende.

  • Förändringar i uppmärksamhet, medvetenhet och amnesi (minnesförlust).

  • Dissociation somatisering – kroppsliga besvär som uppstår utan att det finns någon kroppslig sjukdom som kan förklara besvären.

  • Konstant känsla av skuld och skam

  • Personlighetsförändring - förvrängda uppfattningar och idealisering (identifikation med förövaren) samt tendens att bli offer på nytt (medberoende).

  • Förändring i upplevelse av mening med livet - förtvivlan och hopplöshet samt förlust av tidigare uppfattningar.


Dissociation (mentalt undvikande)

Den grundläggande försvarsmekanismen vid trauman som ger psykiska problem tycks vara fenomenet dissociation, en klyvning av självet. Den utsatte kan bara överleva händelsen av övergreppen genom att de exempelvis raderas ur medvetandet. Kroppen fortsätter dock att vara spänd och i alarmberedskap. Den utsatte kan uppleva att han eller hon mentalt lämnar sin egen kropp medan övergreppen pågår och ser det hela ”utifrån” på ett bifokalt sätt (utifrån och in). Halveringen av självet kan leda till uppdelning av olika delpersonligheter (dissociativ identitetsstörning) eller, vilket är vanligare, till en från- och påkoppling av vissa känslor, kroppsfunktioner, minnen och erfarenheter. Likt att kunna trycka på och av sina känslor med en knapp. Det är vanligt att händelser känns overkliga och den drabbade vill ha hjälp med att sortera vad som är sant och inte. Genom att undertrycka känslor på detta vis är det vanligt att akuta stressreaktioner förekommer som kräver behandling via akut psykiatrisk vård.

0 visningar

+46768782078

Nybrogatan 34, 114 39 Stockholm